Blandade känslor efter stark Storytel-rapport

Storytel publicerade sin helårsrapport för 2017 igår. Jag följer upp genomgångarna av Paradox och Evolutions rapporter med att gå igenom Storytels. Sammanfattningsvis är det en stark rapport, som emellertid urholkar förtroendet för bolaget.

Storytels helårsrapport för 2017 var, precis som Paradox och Evolutions rapporter, stark. Till skillnad från Paradox och Evolutions rapporter så lämnar den dock en del i övrigt att önska både vad gäller innehåll och utformning.

Om vi börjar med innehållet så pekar mycket i rätt riktning. Storytel ökade både omsättningen och antalet betalande abonnenter kraftigt, i båda fallen med 48 procent på helårsbasis. Bolaget räknar med fortsatt kraftig expansion och förbereder lansering i sex nya marknader 2018. I Sverige och Danmark fortsätter de växa med lönsamhet, även om de tappar marknadsandelar.

På sista raden har det som var en vinst på 23,4 miljoner kronor för 2016 förvandlats till en förlust på 72,1 miljoner kronor. Det är onekligen ingen positiv förändring, men jag tar det ändå med ro givet att det dåliga resultatet är hänförligt till stora investeringar kopplade till kraftig tillväxt. Bolagets kassaflöde från löpande verksamhet är alltjämt positivt, och i det långa loppet lär investeringarna betala sig och förlusten för 2017 kommer antagligen visa sig vara en parentes.

Om vi går vidare till de mindre positiva delarna av rapporten så uppgår EBITDA-marginalen för Sverige och Norge bara till 9 procent. I många branscher hade 9 procent varit en helt okej marginal, särskilt för ett företag som växer i så snabb takt som Storytel. Sverige och Danmark är dock jämförelsevis mogna marknader, och ett bolag med en så skalbar affärsmodell som Storytel borde kunna prestera en högre marginal. Bolaget siktar mot en marginal på 15 procent, vilket är en acceptabel nivå men jag hade gärna sett en ännu lite högre ambitionsnivå på ett par års sikt. Det är viktigt att ha med sig att produktion av innehåll innebär höga initiala kostnader, men när materialet väl producerats finns i princip ingen övre gräns för hur mycket intäkter det kan generera.

Det jag verkligen stör mig på när det gäller Storytel är emellertid hur illa de hanterar investerarrelationer. Deras IR-sida ser ut som något en glad amatör slängde ihop på slutet av 90-talet. Deras rapporter är ser ut som fula högstadieuppsatser och innehåller både stavfel och dålig engelska.

Dessutom, och viktigare: rapporterna känns oärliga och inger en känsla av att bolaget försöker dölja något för mig som aktieägare. I alla sammanhang i rapporten jämförs som brukligt är verksamhetsåret 2017 med verksamhetsåret 2016, förutom på ett ställe. I kassaflödesanalysen jämförs 2017 helt plötsligt, av oklar anledning, med 2015. Sådant får mig att börja ana ugglor i mossen. I rapporten adresseras inte med ett ord att Storytel tappar marknadsandelar i Sverige, det måste man läsa sig till mellan raderna. I rapporten för 2017 skriver bolaget att deras kunder streamade 136 miljoner timmar innehåll under året, motsvarande 254 timmar per kund. Om den siffran hade ökat från 2016 hade det varit ett viktigt styrkebesked, men rapporten tillhandahåller ingen jämförelsesiffra. Ingen motsvarande siffra finns heller i vare sig bokslutskommunikén eller årsredovisningen för 2016.

Kanske är det en smaksak, men personligen så föredrar jag bolag som satsar på full ärlighet och transparens. Inget bolag är perfekt i alla avseenden, och det ligger ingen skam i att erkänna det. Ta exemplet med Storytels sjunkande marknadsandel i Sverige till exempel. De har haft nära 100 procent av marknaden – har man en så dominant position på marknaden så är det enormt svårt att öka sin marknadsandel ytterligare, eller ens att försvara den position man har. Således är det på intet sätt alarmerande att Storytels marknadsandel minskat till 84 (!) procent. Personligen så tycker jag inte det är viktigt att varje nyckeltal förbättras från ett år till nästa, däremot så vill jag se en positiv trend där det mesta utvecklas åt rätt håll över tid. Givet den utgångspunkten så urholkas mitt förtroende för bolag som staplar fakta som framställer dem i positiv dager på hög medan de sopar nyanserande fakta under mattan.

Sammanfattningsvis så tycker jag fortsatt att Storytel är ett bra bolag med framtiden för sig, men jag kan tyvärr inte säga att det är ett bolag jag litar på. Tvärtom så kommer jag att gå igenom deras rapporter extra noggrant framöver.

Advertisements

2 thoughts on “Blandade känslor efter stark Storytel-rapport

    1. Personligen så ser jag Storytels affärsmodell som enormt skalbar, i synnerhet på lite större marknader. Problemet för Spotify är, som jag förstått det, att de betalar artister, låtskrivare och skivbolag per spelning av deras låtar. Deras affärsmodell är fortfarande skalbar, men skalbarheten minskas av detta faktum. Den stora skillnaden mot exempelvis Netflix är att en stor del av Netflix innehåll är egenproducerat, dvs de har EN produktionskostnad för innehållet och när de nått breakeven är allt därutöver ren vinst. Det ryktas en del om att Spotify börjat ta fram eget innehåll, men det är ännu inget som driver intäkter.

      Storytel har också börjat ge ut eget innehåll och har ju en stor traditionell förlagsverksamhet i botten. De är inte alls på samma nivå som Netflix, men har kommit betydligt längre än Spotify. Samtidigt betalar de licenskostnader för att få addera andras böcker till sitt utbud, och det är som jag förstått det en engångskostnad. När Storytel tjänat in den engångskostnaden är alla intäkter därutöver, precis som i fallet Netflix, vinst. En fördel för Storytel är dessutom deras plattform – de flesta förlag har ingen egen utgivning av ljudböcker eller e-böcker, varför de kan sälja rättigheter till innehållet till Storytel och få en extra intäkt utan att Storytel konkurrerar med deras egen utgivning. Jämför man med Spotify så verkar de på en marknad med betydligt större konkurrens. De konkurrerar i varierande utsträckning med Itunes, Tidal, Deezer, Apple Music, Amazon och i viss mån även med tjänster som Soundcloud och Youtube. När Spotify först lanserades så var antalet aktörer betydligt färre – det innebar att de antingen fick ensamrätt på musik eller så fick någon av deras konkurrenter ensamrätter på musiken. Den marknadsdynamiken är i stort borta, och skivbolagen låter i regel alla aktörer spela deras musik mot att alla aktörer får betala dem för lyssning. Storytel har inget monopol, men de har avsevärt färre konkurrenter och de har en starkare position på sin marknad än vad Spotify har på sin.

      Det är i alla fall min uppfattning, men jag kan ha fel!

      Like

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

w

Connecting to %s