Uppdelad utdelning en avkastningstjuv för aktieägarna

I tisdags aviserade Investor att de från och med 2018 delar upp sin utdelning på två tillfällen, ett i maj och ett i november. Att dela upp utdelningen på flera tillfällen blir allt populärare på den svenska börsen och uppskattas ofta av småsparare. Jag ser emellertid det här upplägget som en potentiell avkastningstjuv.

Det är lätt att förstå varför så många småsparare gillar tanken på att få utdelning flera gånger om året. Flera utdelningar innebär ett jämnare kassaflöde över året, och för dem som när en dröm om att en dag leva helt och hållet på aktieutdelningar så bidrar ett jämnare kassaflöde över året till att omställningen från arbete till heltidsinvesterare blir enklare. Precis som de flesta antagligen hellre får lön en gång i månaden än en gång om året, föredrar de flesta att få utdelning en gång i månaden istället för en gång om året.

Jag delar den uppfattningen – allt annat lika så skulle jag hellre få lite utdelning varje månad än en tolv gånger större summa en gång per år. Det finns ett flertal amerikanska bolag som delar ut kvartalsvis eller rentav månadsvis, och det blir allt vanligare att svenska bolag tar efter den amerikanska modellen med flera utdelningar per år. Bland dessa återfinns bland andra Atlas Copco, Astra Zeneca, NCC och Telia som alla delar ut två gånger per år. Autoliv och Hemfosa delar ut kvartalsvis.

Problemet med svenska bolag som går över till att dela ut flera gånger per år är att de fortsätter att dela ut förra årets utdelning. Alla pengar som ett bolag ska dela ut i år tjänades alltså fortsatt in under förra året, men bolaget behåller aktieägarnas del av dem en längre period. Det här är ett problem eftersom en krona är mer värdefull idag än den kommer vara imorgon.

Pengar som jag har idag kan jag sätta i arbete för att generera avkastning. Uppskjuten utdelning resulterar därmed i utebliven avkastning, och för varje krona som vi Investorägare hädanefter får i november istället för i maj går vi miste om den avkastning sagda krona skulle genererat om vi fått den i handen istället.

Om vi fortsätter titta på Investor som exempel, så avkastade de 41:50 kronor per aktie eller 12,3 procent under 2017. Utdelningen på 11 kronor den 10 maj 2017 svarade för 26,5 procent av avkastningen, medan den nioprocentiga kursuppgången svarade för 73,5 procent. De 11 kronor som aktieägarna erhöll den 10 maj hade aktieägarna möjlighet att återinvestera i antingen Investor eller något annat bolag med en högre förväntad kurstillväxt under den resterande delen av året. Hade de återinvesterats i Investor hade de faktiskt haft en negativ avkastning och minskat i värde till 10:30 kronor. Hade de däremot återinvesterats i Evolution Gaming så hade de genererat 45,5 procents avkastning under den resterande delen av året och vuxit till 16 kronor vid årsskiftet. Den totala avkastningen hänförlig till Investor under 2017 skulle i sådant fall ha uppgått till 30:50 kronor från Investors kursuppgång, 11 kronor från Investors utdelning, samt 5 kronor i avkastning på Investors utdelning.

Jämför detta med om Investor istället hade betalat en tredjedel av sin avkastning i november, som kommer bli fallet framöver. Med det upplägget under 2017 skulle Investor ha betalat en utdelning om 7:37 kronor den 10 maj och en utdelning om 3:63 kronor den 13 november. Om dessa båda utdelningar återinvesterats i Investor så hade de krympt till 6:90 respektive 3:53 kronor. Hade de istället återinvesterats i Evolution Gaming så hade den första utdelningen vuxit till 10:72 kronor, medan den andra krympt till 3:53 kronor.

Ovan har vi alltså fyra slutscenarier för 2017. Avkastningen för de olika scenarierna kan illustreras med hjälp av en traditionell fyrfältare enligt nedan.

En utdelning Två utdelningar
Återinv. Investor 12,1% 12,1%
Återinv. Evolution Gaming 13,8% 13,3%

 

Om hela utdelningen 2017 investerats i Investor hade det som synes inte blivit någon skillnad i totalavkastning. Hade Investors utdelning däremot investerats i Evolution Gaming så hade investeraren förlorat en halv procents avkastning. Det låter måhända inte så mycket, men över tid så gör den halva procenten signifikant skillnad. 10 000 kronor som investeras idag med en årlig avkastning på 13,3 procent växer till 423 542 kronor på 30 år. Lyckas man generera den där extra halva procenten avkastning växer pengarna istället till hela 483 356 kronor, en skillnad på nästan 60 000 kronor.

Jag kan inte komma på något fall där Investors nya utdelningsmodell är bättre än den gamla. De investerare som ser bättre avkastningsmöjligheter i andra bolag går miste om ett halvårs avkastning, och de investerare som inte ser bättre avkastningsmöjligheter i andra bolag torde rimligen vara indifferenta mellan att få hela utdelningen idag respektive att få en del idag och en del imorgon.

Hade Investor velat dela upp sin utdelning utan att straffa sina aktieägare så borde de ha börjat finansiera sin utdelning med innevarande års kassaflöde. Med andra ord skulle de i så fall i maj 2018 delat ut 12 kronor per aktie för 2017, därefter betalat ut 6:50 kronor (givet att Investor fortsätter höja sin utdelning med en krona per år) för H1 2018 i juli, och betalat ut ytterligare 6:50 kronor för H2 2018 i januari 2019.